Examensarbeten 2006/2007
Musiklärares syn på sin årsarbetstid och arbetsbelastning i relation till regler, avtal och förordningar
- Författare: Ola Sandström
- Handledare: Maria Calissendorff
Bakgrund:
Arbetet undersökte några lärares syn på sin egen årsarbetstid i relation till fackliga avtal.
Syfte:
Syftet var att hitta skillnader och likheter i lärarnas uppfattningar genom personliga intervjuer samt att relatera detta till de fackliga avtalens intentioner. Forskning gällande lärares arbetstider användes.Metod:
Fem gitarrlärare i kulturskolan intervjuades enligt en ostandardiserad intervjumodell. Frågorna berörde lärares syn i frågor kring årsarbetstid och arbetsbelastning. Intervjuerna spelades in på band, skrevs ut ordagrant varpå en sammanfattning och analys gjordes.
Slutsats:
Det visade sig att avtalen erbjöd stor tolkningsfrihet, vilket i undersökningen pekade på att uppfattningen om årsarbetstid och vad den innehöll skiljde sig mycket från lärare till lärare. Lärarna var generellt sett nöjda med att i hög grad fritt få disponera sin tid. Samtidigt visade uppsatsen på att friheten i att ha mycket förtroendearbetstid kunde komma att innebära övertidsarbete utan kompensation, eftersom lärarna upplevde och logiskt sett hade svårigheter att kunna överblicka innehållet i sin årsarbetstid.
”Jämställdhet är en självklarhet.
Inte en verklighet.”
En undersökning om jämställdhet i skolan och hur eleverna uppfattar dess påverkan i deras val av instrument.
- Författare: Kati Mäki Lundqvist
- Handledare: Maria Calissendorff
Bakgrund
Sverige är ett jämställt land och flickor och pojkar har samma förutsättningar och behandlas likadant – eller? Redan från början av livet bemöts vi dock av s.k. genusförväntningar – omgivningen antar att respektive kön beter sig på ett visst sätt. Förväntningarna på de olika könen ser inte likadana ut: generellt sätt kan man säga att pojkarna förväntas att vara robusta och ta mycket plats och flickorna förväntas att vara lydiga och snälla.
Skolan borde vara en plats där vi arbetar för jämställdhet och lika villkor, vare sig det är frågan om religion, etnicitet eller kön. I läroplanen finns det riktlinjer till jämställdhets-arbetet, men alla lärare kanske inte är intresserade av ämnet. Det kan finnas mängder av anledningar till det: pedagoger kan vara överarbetade, vara okunniga och inte fått information eller kompetensutveckling i området eller tycker att skolan är könsneutral och att det inte finns några problem kring jämställdhet. Ens egna fördomar och förväntningar sitter också mycket djupt och är sällan någonting man är medveten om.
Syfte
Syftet med den här uppsatsen var att undersöka elevernas uppfattning om hur jämställd musikundervisningen i grundskolan är och om (och i så fall hur) det har påverkat deras val av huvudinstrument. Behandlas pojkar och flickor på olika sätt och uppmuntras de att välja de traditionella könsrollerna? Varför är det ”tjejer som sjunger och killar som spelar gitarr och trummor”?
Metod
Metoden som användes var en enkät som gymnasieeleverna på ett musikgymnasium har svarat på, samt litteraturanalys.
Slutsats
I denna uppsats har frågorna kring jämställdhet i skolan undersökts samt om genusförväntningarna har en betydelse till vilket instrument barn väljer att spela. Det som kom fram i undersökning var att det är många faktorer som påverkar elevernas instrumentval, t.ex. förebilder i massmedia, föräldrarnas och lärarnas fördomar och förväntningar, faktum att vissa instrument är stigmatiserade som ”killinstrument” och ”tjejinstrument” osv.
Genusforskning och jämställdhetsfrågor utgår ofta från kvinnoperspektiv men det är inte så ofta det pratas om hur vi ska uppmuntra pojkar att kliva över könsrollerna och t.ex. börja spela ett ”tjejinstrument”. Vi borde sträva efter att behandla varandra och våra elever som individer och inte som människor som tillhör ett visst kön. Istället för att män och kvinnor ska tävla med varandra kunde vi lära oss att bejaka våra olikheter och lära oss av varandra.
Är matematiker bättre notläsare?
– en undersökning av sju musikskoleelever
- Författare: Joakim Högås
- Handledare: Maria Calissendorff
Bakgrund
Under min tid som slagverkslärare har jag kommit att intressera mig för hur man på bästa sätt hjälper sina elever att bli bra notläsare. Att lära sig läsa noter verkar för vissa elever vara hur lätt som helst och för andra ett i det närmaste ouppnåeligt mål. Vad beror detta på?
Eftersom jag är slagverkslärare håller jag, när det gäller notläsning, till största delen på med rytmläsning. I många fall förklaras notvärdena som ett matematiskt system eller en matematisk kod.
I denna uppsats kopplas detta ihop med Howard Gardner och hans teori om multipla intelligenser. Om det är som Gardner säger att vi besitter inte bara ett slags intelligens utan flera olika, kanske detta kan hjälpa oss att förklara de kopplingar som finns mellan rytmläsning och matematik. Kanske kan hans teori också ge oss hjälp att hitta någon användbar modell för hur vi ska hjälpa de av våra elever som inte är starka i matematik att bli goda notläsare.
Syfte
Syftet med denna uppsats har varit att utforska om människor som är duktiga på matematik också är duktiga på notläsning
Metod
Detta har gjorts genom att utföra ett test på sju stycken fiolelever på en kommunal musikskola. De fick göra två prov, dels ett matematikprov, dels ett notläsningsprov. Notläsningsprovet bestod av enbart rytmläsning då det är rytmläsningen som kan förklaras med hjälp av en matematisk formel.
Slutsats
Resultaten visade på ett tydligt samband när elevernas poäng från de båda proven sammanställdes i ett diagram. Fem av de sju eleverna följde samma kurva, det vill säga, de som hade höga poäng på matematikprovet hade också höga poäng på notläsningsprovet och vice versa.
Vad kan idrotten lära en slagverkare?
– En undersökning om vad fysisk träning innebär och hur fem tränare under ett år skulle kompletteringsträna en slagverkare.
- Författare: Erik Lindstedt
- Handledare: Maria Calissendorff
Bakgrund/Syfte/Metod
Syftet med uppsatsen var att söka kunskap om hur man bäst kompletteringstränar en slagverkare inför t.ex. en examenskonsert. Metod för att åstadkomma detta var att undersöka idrottslitteratur för att se vad den anser om fysikträning samt att intervjua fem idrottstränare om hur de skulle kompletteringsträna en slagverkare.
Bakgrundens litteraturundersökning nämner därför bl.a. grundläggande anatomi och fysiologi, hur muskler arbetar, funktionen hos olika muskeltyper och hur man bör träna, beroende på vilka mål man har med träningen.
I undersökningens intervjudel fick de fem idrottstränarna via en kvalitativ intervju i uppdrag att titta på en DVD från en slagverksexamenskonsert. Utifrån vad de såg fick de utforma ett hypotetiskt träningsprogram som skulle löpa under ett år och mynna ut i en likadan, fast med deras hjälp förbättrad, konsert.
Dessa fakta jämfördes sedan och resulterade i:
Slutsats
I tolkningen av insamlat material kommer uppsatsen bl.a. fram till att konditionsträning bör vara den dominerande formen av kompletterande träning eftersom den har den goda förmågan att ge bättre uthållighet, såväl fysiskt som psykiskt, vid den reguljära slagverksträningen. Måttlig, främst skadeförebyggande, styrketräning rekommenderas också.
Slutligen efterlyses att musiklärarhögskolor borde ta ämnet på mycket större allvar. Eftersom stor del av den musikaliska träningen består av fysisk träning, på alla de sätt som beskrivits i uppsatsen, bör både lärare och elever känna till dessa begrepp och metoder för träning.
Feldenkraispedagogik – ett stöd i röstundervisning?
Fyra röstpedagogers syn på frågan.
- Författare: Agneta Stolpe
- Handledare: Margareta Thalén och Owe Ander
Bakgrund
Kroppshållning och andning är områden som är allmänt viktiga i röstundervisning och pedagoger har sina olika sätt att tillsammans med eleverna nå resultat. Moshe Feldenkrais (1904-1984) var upphovsman till en pedagogik som bland annat syftar till att ge eleven en bättre rörelseförmåga, kroppshållning och andning.
Feldenkraispedagogens uppgift är att öka elevens medvetenhet om hur kroppens delar samarbetar, locka eleven att undersöka alternativa rörelsemönster och handlingsstrategier och därmed skapa möjlighet till utveckling.
Syfte
Syftet med uppsatsen är att beskriva några röstpedagogers erfarenheter och upplevelser av att använda feldenkraispedagogiken i röstundervisning. Studiens tre frågeställningar är: Vad kännetecknar feldenkraispedagogiken? På vilket sätt kan feldenkraispedagogiken vara ett stöd vid röstundervisning? Kan delar av feldenkraispedagogiken upplevas som ett hinder vid röstundervisning?
Metod
Studien är deskriptiv och grundar sig i första hand på intervjuer av fyra röstpedagoger, som även är utbildade feldenkraispedagoger. Några intervjuer med elever har inte gjorts och heller inte någon djupare jämförelse med andra undervisningsmetoder.
Slutsats
Som kännetecknande för feldenkraispedagogiken framhålls, i litteratur och i intervjusvar, dess upplevelsebaserade kunskapssyn, lyhörda elev- och människosyn, effektivitet, kroppsmedvetenhet, helhetssyn och sambandet mellan kropp, rörelse, röst, tanke och känsla. Studien visar att alla fyra intervjupersonerna har upplevt att feldenkraispedagogiken fungerat som ett värdefullt stöd i deras röstundervisning och de har inte funnit något väsentligt i pedagogiken som upplevts som ett hinder. De intervjuade har mött skeptiska elever som inte förstått pedagogikens koppling till röstutveckling, men också elever som förutom en mer avspänd röst beskrivit effekter som mindre besvär från nacke, bättre sömn och bättre balans.