tel 08-611 05 02
fax 08-611 52 61
e-post info@smpi.se
postadress: Box 26 164
100 41 STOCKHOLM
se karta
SMI-Utbildningskatalog 2010

Beställ utbildningskatalog! info@smpi.se

Ladda hem pdf (4,3Mb)

Examensarbeten

Sammanfattningar av arbeten gjorda:

För mer information om examensarbeten kontakta SMI:s expedition.

Examensarbeten 2007/2008


”Musik och Aspergers Syndrom – går det ihop?”

En studie om hur elever med diagnosen Aspergers syndrom och deras föräldrar uppfattar elevernas skolsituation
Bakgrund

Som lärare i skolor i vårt avlånga land kommer vi att möta barn med olika bakgrund och behov. Skolan ska vara tillgänglig för alla barn, och alla barn ska kunna nå fram till de mål i år fem och nio som finns fastlagda av Skolverket. I skolan har vi barn som inte har det enkelt att ta emot information. Det är för stökigt i klassrummet, stora klasser och mycket ljud som stör koncentrationen. Barn med Aspergers syndrom (AS) är en grupp barn som skolan behöver kunna mer om. Dessa barns spektra är stort och behandlingen av dem i klassrummet ser olika ut för varje individ. I musiksalen måste läraren veta hur man ska bete sig mot detta barn. Utifrån den synvinkeln vill jag angripa temat AS.

Syfte

Syftet med denna studie var att belysa hur elever med AS upplever skolmiljön och då specifikt musiklektionerna.

Metod

Tre familjer har intervjuats där barnen har AS. Frågorna berörde hur de upplevde att skolan och då specifikt hur musiklektionerna fungerar för barnen. Intervjuerna spelades in (Mp3). Svaren sammanfattades och en analys gjordes.

Slutsats

Det som tydligast kom fram i studien var att barn med AS behöver tydliga instruktioner och information. Som lärare är det viktigt att ha en bra framförhållning för att inte skapa oro för barnen. Skolan bör också ta till vara den kunskap och resurs som föräldrarna är.


Var är metallen hårdast?

En jämförande studie om powermetall i Sverige och Finland
Bakgrund

Det verkar som att man i Sverige tycker att det är lite löjligt med hårdrock och powermetall. Lite omoget och löjligt är den allmänna uppfattningen i vårt avlånga land. Men för att klara av de tekniska elementen i hårdrock så måste du vara tekniskt duktig både instrumentalt och sångmässigt. Varför sätter vi då en töntstämpel på musiken och dess utövare? I grannlandet Finland är det status att spela hårdrock.

Kan det bero på historia? Vad vi är uppväxta med för musik? Vad som spelas i radio och ute på klubbar? De största banden inom denna genre kommer sedan tio år tillbaka, från Finland. För att nämna några av de största finska banden så har de Nightwish, Stratovarius och Sonata Arctica. Musiken är väl arrangerad, har starka melodier och stora bombastiska ”hockeykörer” i refrängerna. Dessa tre band säljer miljontals skivor ute i världen, men Sverige har nästan ingenting att komma med inom denna genre. Det känns som att i Finland så vågar man satsa på det man är bra på, inte bara inom musiken, medan i Sverige ska vi bara hålla oss på mattan...

Syfte

Syftet med denna uppsats var att beskriva skillnaden mellan Finland och Sverige vad gäller just genren powermetall.

Metod

Intervjuer av fem personer varav fyra av dem är finsktalande och medvetna om hårdrock och powermetall både i Sverige och Finland. Frågorna berörde framförallt powermetall och varför det är mer status att spela hårdrock i Finland än i Sverige. Intervjuerna spelades in på dator.

Slutsats

Det som tydligast kom fram i studien var att en stjärna föder en stjärna. Sverige är bra på friidrott och schlager. Då skapas nya framstående utövare och det mediala intresset för sporten och för popen ökar. Det samma gäller Finland som i sin tur är bra på bilsport, backhoppning och hårdrock. De skapar då i sin tur framstående utövare inom de områden som de är bra på.


Positiv särbehandling?

En undersökning om fem kvinnliga yrkesverksamma instrumentalmusiker i pop- och rockgenren.
Bakgrund

Kvinnliga instrumentalmusiker är över lag en underrepresenterad grupp, och hela musikbranschen består till större delen av män. Det är mannen som framstått och framstår som norm för hur en basist, gitarrist, trummis, keyboardist ska vara, se ut och bete sig. Tittar man bakåt musikhistoriskt så förstår man att historien har påverkat hur det har kommit att se ut, i form av manliga och kvinnliga könsrollsmönster, val av instrument och typiska beteenden. Fortfarande idag har band/orkester- och musikermiljöerna en manlig social jargong över lag. Det är utöver den, en till synes ”ruffig” och hård miljö kring musikeryrket.

Syfte

Syftet med uppsatsen, var att undersöka hur fem kvinnliga yrkesverksamma instrumentalmusiker i rock/popgenren i Sverige, såg på sin roll som musiker i den typiskt mansdominerade musikbranschen, och hur de upplevde att omgivningen såg på och bemötte dem. Vad var det som gjorde att dessa kvinnor valt en väg som inte är den stereotypa i och med sitt instrumentval? Upplevde kvinnorna några fördelar och/eller nackdelar med att vara just kvinna och instrumentalmusiker?

Metod
Metoden

som användes var intervjuer. Dessa var muntliga med färdiga frågor, och i övervägande mer strukturerad form (Andersson, 1994 s. 24-25). Intervjuerna skedde vid bestämda möten.

Slutsats

Trots att nästan alla kvinnorna i studien upplevde fördomar och i vissa fall även sämre bemötande på grund av att de är kvinnor, så tyckte alla att fördelarna med att vara kvinnlig instrumentalist var övervägande. Man fick bättre betalt och fler speciella och större jobb, och det var fortfarande unikt och speciellt med kvinnliga instrumentalmusiker. I och med det hade man ett ”trademark” som stack ut. Att man som kvinnlig instrumentalist sällan fick ett neutralt bemötande visade både intervjuerna och bakgrundslitteraturen. Antingen hyllades man eller möttes med en viss skepsis. Flera av kvinnorna som stigit över gränsen för vad som anses som typiskt kvinnligt, uttryckte att de känt att de har haft svårt för de manliga miljöerna och att komma in i den gemenskapen. De spelade ett instrument ovanligt för deras kön, och kände sig därmed lite utanför. Några av nackdelarna som kvinnlig musiker, var att man hade en utseendepress på sig, och att man ibland blev tagen på allvar först efter att ha visat att man kunde spela. Varför kvinnorna i studien började spela ett icke typiskt kvinnligt instrument, var på grund av väldigt spridda orsaker: de hade av olika anledningar, fått upp ögonen för instrumentet.


Pianospel i hemmet

En undersökning om flickors musikaliska utvecklingsmöjligheter i förhållande till pojkars.
Bakgrund

När jag som tonåring deltog i elevkonserter, slog det mig alltid, hur mycket fler flickor det var som spelade på dessa, än pojkar. Flickorna var också oftast duktigare och mer förberedda. Mer än 20 år senare kan jag konstatera att det är pojkarna som gjort karriär.

De borgerliga uppfostringsidealen som var förhärskande på 1800-talet, innebar många begränsningar för flickorna. De skulle lära sig spela och sjunga, men fick inte bli för duktiga och aldrig förlora fokus på det egentliga syftet med att visa upp sig, nämligen att bli hustru och mor. Det viktigaste var hur flickan såg ut när hon spelade och hon skulle utstråla omedvetenhet och ödmjukhet. Samtidigt erbjöds flickorna en trygg hemarena, där det var naturligt att visa upp sig och där pianospelet bekräftade kvinnligheten. Detta att pianospel i århundraden har karakteriserats som ett kvinnligt tidsfördriv, har gjort det svårt för pojkar att välja piano som hobby, eftersom det behäftats med en risk att verka tjejig.

På det professionella planet har de kvinnor som sökt hävda sig kraftfullt som professionella musiker, riskerat att kallas okvinnliga. Karakteriseringar av kvinnlighet och hur en kvinna bör musicera för att inte avvika från denna kvinnlighet, har i århundraden varit manligt definierade. Dessa har medfört begränsningar även för pojkars musicerande. Utbildning utanför hemmet var länge inte tillgänglig för flickor, men successivt har bilden förändrats, och i dag har pojkar och flickor, åtminstone enligt lag och läroplan, lika möjligheter.

Syfte

Syftet med denna uppsats var att belysa om flickor bemöts på ett annat sätt än pojkar av sina anhöriga, när de musicerar hemma. Fokus låg på pianospel. Mina frågeställningar var: Finns gamla borgerliga ideal för flickors musicerande kvar i hemmen och hur påverkas flickor respektive pojkar i så fall av detta?

Metod

Metoden som användes var en enkät som lämnades ut till föräldrar vars barn går på pianoundervisning i kulturskolan, samt litteraturanalys.

Slutsats

Resultatet tyder på att flickor inte längre behandlas annorlunda än pojkar, vad gäller deras musicerande i hemmet och att i den mån spelet fortfarande anses ha en gynnsam effekt på uppfostran, så gäller nu dessa uppfostringsideal för både flickor och pojkar. Några tendenser till skillnader framkom dock i enkätsvaren, t ex att föräldrarna verkar vara lite mer måna om hur pojkarna är klädda när de spelar upp. Detta väckte funderingar om huruvida pojkar börjat dela flickors utseendefixering. Kraven på hur flickor ska vara för att attrahera det motsatta könet är fortfarande komplexa, men arenan för dramat har flyttat ut från hemmet. Därmed har laddningen kring flickors pianospel i hemmet minskat avsevärt och just på hemmaplan verkar flickorna enligt resultatet i min enkät, kunna utveckla sitt spel utan större begränsning. Detta hänger troligen samman med att undervisning och delvis uppfostran av flickor övertagits av den obligatoriska grundskolan. Frågan väcktes om det möjligen är så att delar av de gamla borgerliga fostringsidealen förflyttats in i vår tids skolvärld, som är ganska kvinnodominerad, och om detta begränsar pojkarnas musikaliska utveckling och frihet.


Mike Stern som improvisatör

En spelteknisk analys av Mike Sterns improvisation på låten Jean Pierre (1994)
Bakgrund

Mike Stern är en amerikansk jazzgitarrist som blev känd världen över när han började spela i legenden Miles Davis band på 70-talet. Hans personliga sound och spelstil har influerat en rad gitarrister världen över.

Jag har lyssnat på många av Mike Sterns CD skivor samt sett flera konserter och alltid beundrat hans spelteknik samt uppbyggnad av sina improvisationssolon. Vad är hans hemlighet eller vad döljer sig bakom dessa mästerliga improvisationssolon? Det är frågor som jag länge har funderat över. Därför har denna undersökning gjorts.

Syfte

Mitt syfte är att undersöka Mike Sterns improvisationsteknik.

Frågeställningar:
Metod

Grunden för uppsatsarbetet är den analytiska studien av Mike Sterns improvisationsteknik samt spelteknik som han använder under sitt improvisationssolo på låten Jean Pierre. Vidare har studien ägnats åt litteratur, dels om musikalisk analys och estetik, dels om Mike Stern och hans musik. Tillvägagångssättet har varit att först införskaffa en inspelning av Mike Sterns improvisationssolo på låten Jean Pierre. Sedermera har jag själv transkriberat samt skrivit ner hela solot till notskrift. Efter detta har transkriptionsnotskriften använts för att göra en analys av Mike Sterns improvisationsteknik och spelteknik.

Slutsats

Undersökningens resultat har främst kretsat kring Mike Sterns improvisationssolo på låten Jean Pierre. Många av Mike Sterns karakteristiska idiom har varit med och diskuterats i undersökningen samt influenser har kunnats spåras. Sterns karakteristiska sätt att använda effekter har också kunnat påvisas. Många av Mike Sterns speltekniker har framträtt i undersökningen som t.ex. val av skalor, positioner på gitarrhalsen, melodiska melodier etc. Framförallt har Mike Sterns sätt att dela in solot i olika perioder kunnat urskiljas.


Trumslagarflickor, ja visst!

En studie om olika strategier för rytminlärning hos musikhögskolestuderande.
Bakgrund

Den musikaliska intelligensen, enligt Howard Gardner är den intelligensen som uppenbaras tidigast i barndomen. Det finns lite forskning som berör flickors respektive pojkars, instudering av rytm, (som ingår i den musikaliska intelligensen). Sambanden mellan musikaliska beteenden och genus är komplicerade, och vår kultur är så genomsyrad av föreställningar om skillnader mellan manligt och kvinnligt att det är svårt att skilja mellan stereotypa och dåligt underbyggda vardagsföreställningar och vad som verkligen är viktiga mönster och samband.

Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka om kvinnliga respektive manliga musikhögskolestuderande har olika strategier för inlärning av rytm.

Metod

Metoden går till på följande sätt: Intervju med sex blivande musikpedagoger på högskolenivå, tre män och tre kvinnor!

Slutsats

Vid inlärning av rytm för de musikhögskolestuderande, enligt intervjuerna, finns inga större märkbara skillnader mellan kvinnor och män, utan båda målgrupperna använder matematisk inlärning. Några tendenser till skillnader framkom dock i intervjuerna, prestationskraven låg högre hos kvinnorna. De var rädda att inte klara av instuderingen.