Examensarbeten 2008/2009
”SÅ HÄR SPELAR DU LÅTEN!”
En studie om musiklärares syn på notation i ensemblespel på högstadiet
- Författare: Tobias Malm
- Handledare: Maria Calissendorff
Bakgrund
Ensemblespel är en alltmer dominerande form av musikundervisning på högstadiet. Gehörsorienterad musik lärs ut med hjälp av bl.a. olika typer av notation. Vilka syften tjänar notbilden i dessa sammanhang, hur används den och vad lär sig eleverna? Är notation ett metodiskt redskap, praktiskt hjälpmedel, gammal vana eller kanske ett hinder? Enligt forskning finns en brist på läromedel för ensemblespel i högstadiet. Ett förslag på vad ett sådant material skulle kunna heta är låtmallar och behovet av dessa och riktlinjer för hur de bör se ut, prövas i denna undersökning.
Syfte
Syftet med denna studie var att belysa musiklärares syn på notation i ensemblespel på högstadiet och ur denna ta fram riktlinjer för hur sådan bör se ut.
Metod
Kvalitativa, öppna forskningsintervjuer genomfördes med fem olika musiklärare på högstadiet. Dessa fick även framställa ett notmaterial på en förutbestämd låt, vilket analyserades, resonerades kring och beskrevs vid intervjutillfället. Samtalen spelades in och transkriberades, omarbetades till meningskoncentrat och i viss mån narrativ i jagform. Resultatet analyserades, kategoriserades och tolkades till en helhetsbeskrivande text i enlighet med en fenomenografisk forskningsansats, samt till riktlinjer för hur en låtmall bör se ut.
Slutsats
Fyra olika kategorier av hur ensembleundervisning bedrivs identifieras ur studien. Bristen på läromedel härleds till att det inte finns ett tillräckligt stort behov av ett notmaterial i de vanligaste kategorierna av undervisning. Låtmallar är ett bra, pedagogiskt material som det främst finns ett behov av inom den kategori där eleverna har möjlighet till egen övning under lektionerna. Inom vilken kategori av ensemblespel en lärare undervisar, antas vara kopplat till resurser i form av tillgång till instrument och lokaler. Benämningen låtmall prövades och slogs fast gentemot resultatet, en ny definition gjordes och en punktlista för hur en sådan bör se ut togs fram.
"NATHAN SÖDERBLOM OCH MUSIKEN"
- Författare: Angelica Thelin
- Handledare: Owe Ander
Bakgrund
Nathan Söderblom föddes 1866 i Trönö prästgård utanför Söderhamn i Hälsingland. År 1914 utnämndes Söderblom till Sveriges ärkebiskop. År 1925 anordnade Söderblom ett ekumeniskt möte, det första internationella kyrkomötet, med 37 länder representerade och sammanlagt 600 delegater som mötesdeltagare. I och med mötet öppnade Söderblom dörrar och byggde broar mellan de länder, som några år tidigare slagits i världskriget och detta hade stor betydelse för världsfreden. Det var för skapandet och framgången av mötet, 1925, Söderblom tilldelades Nobels Fredspris, 1930. År 1931 avled Söderblom.
Syfte
Avsikten med studien var att försöka kartlägga Nathan Söderbloms förhållande till musiken, dels musikens roll i hans eget liv, dels hans inflytande över sin tids musikliv. Vilken inverkan hade barndomen på prästgården på hans framtida intresse för musik? Vilka instrument spelade Söderblom? Hur engagerade Söderblom sig kulturellt där han levde och verkade. Vilka kulturpersonligheter umgicks Söderblom med? Hur uppfattade omgivningen Söderblom som talare, sångare och musiker? Vilka frågor av musikalisk art var de viktigaste som Söderblom kom att arbeta med i sitt ämbete som ärkebiskop?
Metod
Uppsatsen är delvis en litteraturstudie, men bygger även på originaldokument. En målsättning med arbetet var att dokumentera och analysera Söderbloms musikaliska kvarlåtenskap. Så väl Statens Musikbibliotek som Uppsala Universitetsbibliotek kontaktades, men Söderbloms musik fanns inte i dess samlingar, med undantag för ett fåtal kompositioner på Uppsala Universitetsbibliotek. Genom kontakt med Handskrifts- och musikenheten på Uppsala Universitetsbibliotek påträffades originaldokument i form av brev, adresserade till Nathan Söderblom.
Slutsats
Söderblom lade stor vikt vid koralboksfrågan och var själv ordförande i Koralbokskommittén. Söderblom stred även för bevarandet av folkmusiken och den lokala folkliga kulturen. För Söderblom var väckelsesångerna hemlandstoner och både hans far och mor var musikaliska och musicerade med barnen och såg till att de fick musikundervisning. Söderblom undervisades i piano, orgel och esskornett. Det ansågs välanständigt och bra att på ett amatörmässigt plan syssla med musik. Söderblom umgicks med flertalet stora konstnärer som bl.a. Hugo Alfvén, Emil Sjögren och Anders Zorn. Umgänget med konstnärsvännerna påverkade positivt Söderbloms estetiska medvetenhet. Vännerna uppfattade Söderblom som en energisk person som hade ork att jobba dygnet runt, en trevlig värd som alltid såg och räckte till för sina gäster och en god talare som gjorde djupa intryck med sina fyndiga tal. Han uppfattades även som en god sångare och pianist som spelade verk av Bach, Beethoven och Paganini utan några hinder, en frisk fläkt vid vännernas middagar och musikaftnar, då han visade förståelse för och blev upprymd av vännernas musik och deras musicerande. Söderblom komponerade musik och skrev texter till ett flertal verk, det mest kända är hans melodi till psalmen I denna ljuva sommartid, som från början skrevs för psalmen Lär mig, du skog, att vissna glad.
"STUDIECIRKLAR I IMPROVISATORISK MUSIK
– finansiering av vuxenhobbies eller en investering I samhället?"
En studie om hur studieförbundens verksamhet gynnar den svenska musikexporten.
- Författare: Martin Nordvall
- Handledare: Maria Calissendorff
Bakgrund
Sverige har med sina 9 miljoner innevånare lyckats föda många framgångsrika band som tagit med världen med storm. ABBA, Ace of Base och Roxette är exempel på några av de största. Vad har det svenska samhällsystemet för del i artisternas framgång?
Jag har valt att fokusera på folkbildningen och studieförbundens bandcirklar. Varje år ger stat, kommun och landsting tillsammans cirka två miljarder kronor till studieförbund runt om i landet. Förutom att främja kultur och folkbildning i allmänhet, vad genererar alla dessa studiecirklar? Är det försvarbart att med statliga medel finansiera vuxna människors intressen för keramik, musik och dans?
Syfte
Syftet med denna uppsats var att undersöka kopplingen mellan studieförbundens verksamhet och intäkter som den svenska musikexporten genererar.
Metod
Studien bygger på två enkätundersökningar. Enkät 1 skickades till svenska artister/grupper med lansering utomlands och undersöker huruvida de etablerade artisterna deltagit i en studiecirkel och i vilken utsträckning de anser sig fått stöd av sitt studieförbund. Enkät 2 skickades till oetablerade artister/grupper som bedriver studiecirkel och undersöker de oetablerade bandens ambition samt vilket stöd de anser sig få av sitt studieförbund.
Slutsats
Studien visar att studieförbundens verksamhet har god inverkan på den svenska musikexporten. Samtliga tillfrågade artister som varit lanserade utomlands har någon gång haft en studiecirkel i musik och erhållit ekonomiskt stöd. Av de oetablerade banden med studiecirkel svarar 9 av 11 tillfrågade att de siktar på genombrott och att bli etablerade.
SÅNG SOM VERKTYG I FÖRSKOLAN
En experimentell studie om 5–6-åringars spontantonart
- Författare: Pauline Svanerö
- Handledare: Maria Calissendorff
Bakgrund
År 2003 började jag på sångpedagogutbildningen på Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI). Under utbildningen fick jag mitt första barn och i och med det började jag uppmärksamma hur barn sjunger, mer än innan. När jag återgick till studierna efter ett års mammaledighet var vi flera på utbildningen som hade barn i förskoleåldern och vi pratade mycket om våra barns sångutveckling och sångintresse. Jag intresserade mig för Ulf Jederlunds bok ”Musik och språk” (2002) där jag bl.a. fick lära mig att ett medvetet arbete med rytmisering av ord, fraser och ljudlekar med rösten (rim, ramsor, sång) underlättar läs- och skrivinlärningen. Detta gjorde mig mer intresserad av det medvetna musicerande med barn för att främja andra utvecklingsområden. Efter att ha läst en del om barn och sång i utbildningen stötte jag av eget intresse på en uppsats som bygger på en undersökning om förskolepedagogernas medvetenhet om barns röstläge (Lidholm 2008). Pedagogerna vet om att barnen har ett högre röstläge men sjunger ändå med dem i ett för lågt läge. Jag blev sugen på att testa hur snabbt det går att ändra barnens spontana grundläge om man tränar aktivt i en lämplig tonart för dem. I och med detta föddes tanken till att göra ett experiment och skriva om detta.
Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka om det går att påverka 5–6-åringars spontantonart på fem veckors tid.
Metod
För att genomföra min undersökning har jag valt att göra en experimentell deltagande observationsstudie i naturlig miljö inspirerad av Jacobsen (2007) och Bell (2000). Med medvetenheten om att när och hur länge studien kommer att pågå, kommer att påverka resultatet, valde jag i denna storlek på uppsats att testa 8 barn vid ett tillfälle i veckan i fem sammanföljande veckor. Undersökningssången är ”Blinka lilla stjärna”
Slutsats
Även om det framkommit en del intressanta saker under experimentets gång kan jag inte tydligt avgöra om barnen har utvecklats om jag ställer resultatet kontra syftet. Så svaret på min fråga är – Nej, jag kan inte påverka 5-6-åringars spontantonart på fem veckors tid. Orsaken till detta beror nog främst på att experimentet fick pågå för kort tid. Det jag däremot har kunnat påverka och urskilja under experimentets gång är att tre av barnen blev säkrare på melodin. Som det framkom i undersökningen som Jillefors och Schein (1999) gjorde att barn som fick hjälp med att börja på en högre ton än den självvalda tonen oftare sjöng bättre, har jag som grund när jag påpekar min egen insats. Att jag sjöng i en lämplig tonart med barnen men även att jag förebildade och sjöng rent påverkade säkert barnen i positiv utveckling än om jag skulle ha valt en lägre tonart då barnen skulle behövt kämpa med både bildandet av tonerna och rätt melodi. Melodin och barnens klang i tonarten blev betydligt säkrare när man ställer inspelningarna från första och sista gemensamma sångtillfället mot varandra och det påvisar också att med rätt ledning och främjande stimulans till sång bidrar till utveckling.
GESTALTNING AV DIKT
en jämförelse mellan traditionell diktuppläsning och Poetry Slam
- Författare: Annelie Daun Bladh
- Handledare: Owe Ander och Margareta Thalén
Bakgrund
Poetry Slam är en rörelse som växt fram i Sverige under 90-talet och har sitt ursprung i USA. Det är en tävlingsform för poesi, där poeter framför sina egna dikter. Poetry slam-rörelsen har blivit mer och mer synlig och fångar upp ett intresse från, inte minst, unga människor. Det anses ibland, att dikt inte fångar en allmänhet på grund av sin svårtillgänglighet. Widegård ger uttryck åt detta i en recension i GP 081027 ”I det här landet finns ju en utbredd, närmast neu-rotisk, rädsla för allt som luktar poesi eller är udda och ansträngande på något sätt”. Poetry Slam verkar för en förändring av gamla traditioner (1900-talet) i poetisk gestalt-ning, uttryck och sammanhang. Såväl innehåll som gestaltning har betydelse vid poängbe-dömningen från en frivillig jury ur publiken. I ett historiskt perspektiv går det att göra en jämförelse med retorikens actio. I den litterära dikten (utgiven), kommer orden till oss i textbilden istället för muntligt och gestaltningen har inte samma självklara plats.
Syfte
Genom studien undersöks det gestaltande framförandet, hur det tar sig uttryck i Poetry slam-sammanhang och vid diktläsning i mer traditionella sammanhang. Skillnader och likheter be-lyses i de olika sammanhangen. I viss mån söks också svaret om gestaltningen kan vara en bidragande faktor för ett underlättande av mottagandet av diktuppläsningen i mötet med en publik.
Metod
I undersökningen har använts tre metoder: observation, intervju och analys för att belysa oli-ka aspekter på gestaltning. Observation har genomförts av tre olika poesiläsningssituationer utifrån rollen som publik. I det sammanhanget är det främst interaktionen med publiken som undersöks och bygger på retorikens begrepp ethos, pathos och decorum. Intervjuer har genomförts med f.d. Poetry slam-poeten Olivia Bergdahl och den litteräre (ut-givne) poeten Kennet Klemets i syftet att undersöka attityder, generella drag av gestaltning och medvetenhet kring dessa. Analyser har gjorts av tre utvalda och upplästa dikter skrivna av olika poeter och avser de paralingvistiska elementen.
Slutsats
Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring gestaltning inom Poetry Slam. Det mönster som trädde fram hos de framgångsrika poeterna följde oftast en dramaturgisk form. Utmär-kande drag i gestaltningen var bl.a. ett snabbt tempo, hög energi, underliggande puls och rytm som bröts av med kontraster. I den traditionella diktuppläsningen återfanns ett återhållet känsloutspel, genomgående lugna tempon, relativt långa pauser samt ett subtilt användande av dynamik och satsmelodi. Undersökningens resultat visar att poeter som har en avskalad gestaltning kan ha det som ett medvetet förhållningssätt, men det kan förmodligen också bero på en omedvetenhet. Genom Gelangs forskning inom retoriken ser man att variationen av energi och dynamik i exempelvis röst och gestik skapar förutsättningar för framföranden att upplevas som engage-rande och närvarande, vilket också denna studien visar.
VAD ÄR TWANG?
En litteraturstudie om twang i den klassiska och den afroamerikanska genren
- Författare: Caroline Larsson
- Handledare: Maria Calissendorff
Bakgrund
Mitt intresse för ”Twang” startade redan när jag började studera på Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI) för nästan tre år sedan. Lärarna pratade om det nya ordet twang som spridit sig inom sångpedagogiken. Twang är ett frekvensförstärkande sätt att sjunga på som sångare har använt sig av länge men tidigare har det inte funnits en benämning av just detta sätt att använda rösten på. Detta väckte min nyfikenhet att ta reda på vad som egentligen sker när vi använder oss av twang i sången. Jag hade hört att twang även existerar i den klassiska genren och då bestämde jag mig för att studera twang i båda genrerna.
Syfte
Syftet med denna uppsats är att göra en litteratursammanställning om ”twang” både från den klassiska och den afroamerikanska genren. I den klassiska genren har jag framförallt fokuserat på opera. Avsikten med undersökningen är att undersöka om det det finns någon likhet mellan de båda sångstilarna i att använda sig av frekvensförstärkande sätt att sjunga på. Jag ville få mer klarhet i vad som verkligen sker när vi använder oss av twang i sången på ett anatomiskt plan. Studien avgränsas till att titta på vad som sker på stämbandsnivå och hur vårt öra uppfattar twang.
Metod
Jag har studerat litteratur som har behandlat mitt ämne men även andra områden inom röstanatomi. Detta för att lättare kunna förstå det ämne som jag valt. Jag har studerat forskningsartiklar, sökt på internet och haft personlig kommunikation med Margareta Thalén som har forskat om just twang.
Slutsats
Författarna hade vissa gemensamma nämnare men även mycket som talade emot varann. Det skulle ha behövts en större undersökning med mer material för att resultaten skulle kunna kännas mer säkra. En sak framgick dock tydligt.Twang produceras inte som ett resultat av en nasal resonans utan twang produceras i larynx.