Examensarbeten 2011/2012
”GENUSPERSPEKTIV PÅ ENSEMBLELÄRARE”
Representation av män och kvinnor, och deras instrument, inom gruppen ensemblelärare på gymnasiet
- Författare: Anna Hultén
- Handledare: Maria Calissendorff
Bakgrund
Forskning visar att musikbranschen är mansdominerad och segregationen mellan kvinnor och män är stor. Detta tar sig bland annat uttryck i mäns och kvinnors olika val av instrument. Den enda positionen där kvinnor inte är i minoritet är i rollen som vokalist. Forskning kring genren rock, samt musicerande i rockband har visat att detta har en stark koppling till maskulinitet. Detta gäller även instrument som bas, trummor och gitarr. Samhällets strukturer och hierarkier kan återspeglas i skolan. På gymnasiets musikestetiska program finns kurserna Ensemble A och B där eleverna musicerar i band under ledning av en ensemblelärare.
Syfte
Syftet med uppsatsen var att undersöka representationen av kvinnor och män, samt deras instrument, inom gruppen ensemblelärare i Stockholm. Syftet var även att diskutera resultatet ur ettgenusperspektiv.
Metod
Som metod användes en webbenkät som sändes ut till ensemblelärare på 16 gymnasieskolor i Stockholms län.
Slutsats
Slutsatsen av undersökningen är att arbetet som ensemblelärare i stockholmsområdet är mansdominerat, likt musikbransch och rockbandsmusicerande. Lärargruppen visade på tydliga egenskaper kopplade till deras kön, då de flesta vokalisterna var kvinnor, och de flesta instrumentalisterna var män. Ensemblelärarna ”gör genus” genom att de aktiverar sig med ämnen och instrument som korrelerar med deras kön. En teori är att instrumentfördelningen skapar en segregering mellan könen som slår igenom på en bred front i lärarnas arbete.
”SÅNG PÅ GYMNASIENIVÅ”
Om sångpedagogers och andra röstverksammas uppfattningar om sångteknik, rösthälsa och självförtroende
- Författare: Annika Jonasson
- Handledare: Maria Calissendorff
Bakgrund
Under gymnasieåldern sker enligt forskning förändringar i killars och tjejers röster då röstorganen fortfarande växer. Röstanvändandet och andra röstfaktorer påverkar dessutom åldersgruppens totala rösthälsa. Effekter eller tekniker som belting, twang, dist och growl har blivit etablerade i den afroamerikanska genren men huruvida de bör appliceras på en ungdomsröst är fortfarande ett outforskat område. Den mentala utveckling som ungdomar genomgår under gymnasieperioden kan inverka på inlärning och självförtroende och därigenom sångutvecklingen.
Syfte
Syftet med uppsatsen var att undersöka uppfattningen hos sångpedagoger och andra röstverksamma gällande vad som är viktigast i sångträningen hos ungdomar och vad som kan vara skadligt. Syftet var även att undersöka hur självförtroendet spelar in i sångutvecklingen.
Metod
Som metod användes kvalitativa intervjuer med fyra sångpedagoger, en logoped och en foniater/röstläkare. Öppna frågor användes med en relativt hög grad av standardisering, d v s samma frågor för alla utan följdfrågor. Svaren spelades in, transkriberades, redigerades och analyserades.
Slutsats
Slutsatsen av undersökningen var att det finns ett antal faktorer som av flera uppfattas som viktigast; att få till ett möte med eleven, väcka intresse för sångteknik, lära sig rösthygien, stärka självförtroendet och ge feedback liksom att det ska vara lustfullt. Undersökningen visade också att det finns olika uppfattningar om vad som är skadligt för rösten. Exempel på vad som bör undvikas är bl a att gå till ytterligheter med rösten innan en grundteknik byggts upp. Fel talteknik är ett annat exempel. Uppfattningen att inget är skadligt så länge man är tränad för det fanns också. När det gäller självförtroende var den allmänna uppfattningen att det är enormt viktigt och av central betydelse i sångutvecklingen.